fredag 2 augusti 2013

Att inte ge upp hoppet!

Austinrosen Wisley 2008 som jag tycker mycket om! Den blommade med ett rejält flor för några veckor sedan och nu har den fullt av knoppar och enstaka blommor.

 Vacker tycker jag och doftar underbart!

Jag har fem plantor med lavendel emellan. Jag hade steppsalvia Caradonna först men salvian blev så mycket högre än rosorna så jag flyttade på salvian.


Min utsikt när jag kommer från källaren (i marknivå på baksidan av huset) eller uppfarten.

 Rosorna fungerar som en liten häck mellan ett körsbärsträd och ett plommonträd.

 17 juni såg det ut så här.

 27 april var det inte lika roligt...

Det jag ville komma till är att man inte ska ge upp hoppet om sina rosor! Mina wisley 2008 fryser ner till fotknölarna varje vinter men kommer sedan tacksamt ändå. Det finns austinrosor som är betydligt kinkigare tycker jag.

Jag har nog till och med bestämt mig för att inte investera i fler austinrosor om de jag har ger upp. Jag tycker att de är rätt ojämna. En del är fantastiska men ganska många upplever jag har för kraftiga blommor till den veka blomstjälken och nickar därför väldigt eller till och med knäcks av sin egen blomtyngd. Många har också svårt för våra vintrar verkar det som. Jag har fler att rekommendera men de får komma i ett annat inlägg!


9 kommentarer:

  1. Ja, jag har två Austinrosor, Pat Austin, tegelröda, men dom har, som du säger, alldeles för veka stjälkar och blommorna ser man bara ovansidan på, så det är tveksamt om dom får stå kvar...
    Dina ser mycket kraftigare ut!
    Ha det så bra i sommarvärmen!
    Kram, Monica

    SvaraRadera
  2. Jättefina Wisley 2008 du har! Ljuvlig rosa färg och så rikligt de blommar.
    De flesta av mina har precis som du skriver, svårt för vintern här och alldeles för tunga blommor för de veka grenarna. Här blir det inte fler austin heller:)
    Ha det gott
    Kram Maria

    SvaraRadera
  3. Louise, tack för svaret på min fråga i förra inlägget.
    Den ska skrivas upp, jag tycker att den är så graciös i sitt växtsätt samtidigt som den är lägre.

    Ja, jag har samma inställning till Austin rosorna.
    Vissa har jag allaredan grävt upp o kastat.
    Har en kvar som är gudomligt vacker o lika grön hela vintern.
    Denna sista bedrövliga vinter, speciellt i mars, som gjorde så illa vid alla andra rosor, där gick The Wedgewood oberörd igenom.
    Lika grön o fin o behövde inte klippas någonting.
    Men, men, dessa blommor hänger som, ja, jag kan inte beskriva det.
    Den får ett år till på sig, sen åker den också på soptippen.
    Ska hädanefter satsa på Albarosor.

    Ha en riktigt varm lördag (såg att det kunde bli över 30 grader imorgon)

    Kram
    Britt

    SvaraRadera
  4. Kul att se dina före- och efterbilder!
    Austinrosorna är verkligen fantastiska.
    Jag trodde också att flera av mina rosor var helt stendöda efter vintern i år, men de har vaknat till liv allihop och blommar och blommar.
    Önskar dig en riktigt skön helg!
    /Anna-Karin

    SvaraRadera
  5. Härligt med före och efter bilder och tänk vilken skillnad. Superfint

    Kram Anna

    SvaraRadera
  6. Så vacker ros! Har hört fler påtala det här problemet med Austinrosor så lite tips från dig vore jättebra, funderar nämligen på att köpa någon ros i höst. Du skriver så himla bra inlägg och visar helhetsbilder över trädgården, det gillar jag skarpt!! Ha en skön lördag! Åsa

    SvaraRadera
  7. Så bra att du delar med dig av dina erfarenheter, alla mina Austinrosor har dött efter ca fem år utom 'Chianti' och 'Constance Spry'.
    Kram

    SvaraRadera
  8. Har suttit här och tittat på dina underbara trädgårdsbilder och känt att det kanske finns hopp för mig med. Jag vill så gärna göra något och jag älskar rosor! Har visserligen betydligt mer skugga än dig men något hörn skall väl kunna funka... Tack för härliga, inspirerande inlägg! Din trädgård är verkligen fin.
    Kram!

    SvaraRadera