Att anlägga en äng

Sommaren 2011 fick jag för mig att jag ville ha en äng på den lite besvärliga slänten. Under sommaren provade jag att bara låta gräset växa som det var där på slänten och visst var det fint under några veckor, sedan blev det bara en massa tjockt och tovigt gräs med en massa mördarsniglar i.

I slutet av augusti 2011 såg det i stället ut så här! Allt gräs bortgrävt, puh! Dotterns sandlåda tömdes på sitt innehåll och blandades med den befintliga jorden. Jag sådde sedan slänten med nio olika sorters blommor beställda från Impecta och passande för en äng. Jag väntade med att så ängsgräs för att se hur det blev.

 Våren 2012 såg det ut så här! Man skulle kunna tro att jag bara hade sått blåklint...

Man skulle verkligen kunna vara rätt övertygad om att jag bara hade sått blåklint! Visst var väl det fint ett tag men det blev väldigt blått och inte speciellt stabilt i vår blåsiga trädgård så efter ett tag när det låg där huller om buller tog jag helt enkelt och slet bort alla blåklint.

Till min förvåning såg det då ut så här på sensommaren 2012! Flera andra blommor tittade fram och på något vis började det mer likna någon form av äng. Jag insåg dock att jag skulle behöva ängsgräset för stabilitet och utfyllnad och beställde därför en påse med färdig ängsblandning för lerjordar från Pratensis, specialist på just ängar. Jag höll mig till angivet mått frön för att inte få för mycket gräs och sådde sedan påsen hösten 2012.

Försommaren 2013 såg min äng ut så här! Jag är mer än nöjd kan jag säga! Det är gott om blommor i ängen men också det fina ängsgräset. Jag har inte gjort något med ängen, inte vattnat och inte gödslat.

 Prästkragar och blåklockor! Kan det bli mer svensk sommar?

 Gula blommor får också vara med även om jag inte har just gult på så många andra ställen.

 Just idag ser det ut så här.

Jag hade nog inte gjort på något annat vis om jag hade gjort om allt i dag. Jag är glad att jag började med bara blommor för att de skulle få ta sig utan konkurrens av gräset. Fortfarande är ängen inte ens två år och många menar att man får räkna med tre år innan man riktigt vet hur det blir. Blåklinten som kommer upp drar jag fortfarande bort! Den passar inte alls i färgen till allt det lila och är mycket högre än allt det andra. Även den röda vallmon drar jag bort. Det blir för skarpa färger. Jag gillar mer det rosa, lila, vita och gula i ängen.

Jag kan helt klart rekommendera att ha en bit äng i trädgården. Det är lättskött när man väl har anlagt den och ängen ger också en skön kontrast till allt det lite mer strikta och välordnade i trädgården!