Ja och nej om dahlior i april

Hm. 

Jag vet inte riktigt hur jag tänker kring projekt dahlior. Det är lite av en överraskning varje år att jag måste göra något med de där torra klumparna som ligger och tar plats i garaget. Vi skulle kunna göra en liten ja/jo och nej-lista kring mina dahlior.

Borde de inte förodlats? Jo. Men det råkade flytta in en väldigt gammal, söt liten bil i garaget som har behövt platsen bättre än mina krukor så det fanns helt enkelt ingen plats.

Är det inte för tidigt att plantera ut dem 26 april? Jo. Gissningsvis. Tar frosten dem kommer jag att tjura extremt mycket. Och antagligen vara orimligt arg på bilen i garaget.

Fick alla plats i rabatten? Nej. Oväntat? Nej, inte det heller...

Levde alla efter den märkliga vinterförvaringen att bara knöla ner dem i stora plastbyttor utan någon som helst omsorg under vintern? Ja! Alla ser ut att leva. Obegripligt kan tyckas men det är så jag förvarar dem varje vinter.

Det ser ut som de hamnar lite för tätt? Ja. absolut. Om man bryr sig om vad som är för tätt.

De ser verkligen inte mycket ut för världen.

Men de lever!

Lite olika omfång kan man säga.

Det finns en plan. Ser det ut som i alla fall. 

De bodde i pallkragar några år men det var ganska värdelöst tycker jag då det blev extremt mycket vattnande och de blev skyhöga och svajiga. De trivs bättre direkt i rabatten.

På plats! En del får bo i krukor så länge. Jag skjuter helt enkelt på "problemet" med var de ska bo.

Det blir såklart en helt annan vy när de har vuxit sig stora och yviga. I år ska jag (läs:min man) nog bygga ett litet staket till dem. Många knäcktes i vinden förra året trots tappra försök att stötta upp dem.

 Nu är det bara att vänta! Och längta! Vilket jag så klart är jättebra (läs:superdålig) på.

Påsk 2020

Bloggen lever! Den förefaller leva ett försiktigt liv men det räcker. Dags för uppdatering sedan hösten vintern, mest för min egen skull då minnet är kort mellan åren. Vintern som gick var typ ingen vinter. Någon snö blev det inte och visst hade vi några kalla toppar men jag tror det kallaste blev runt - 9 grader. 

Det är första vintern mina olivträd och fikonträd har fått bo kvar utomhus i krukor och det verkar ha gått galant! De har aldrig varit finare! De tål alltså många minusgrader så länge det inte är ihållande. De har stått under uterummet som har fungerat som ett tak. De har fått vatten lite oregelbundet men verkar nöjda med det.

Annars då? Det mesta verkar leva. Klätterrosorna har inte varit jättenöjda med gassande sol på dagarna och ganska många minusgrader på nätterna, de ser lite halvskruttiga ut då bladen kom för fort i förhållande till minusgraderna.

Jag har ingen bra plan för alla mina dahliaknölar. Garaget råkar vara fullt med annat och jag har ingen annanstans att kruka in dem får att få lite försprång. Sedan börjar det projektet också bli lite jobbigt när man har många knölar. De får nog planteras direkt i landet och tyvärr blomma lite senare istället.

Medan världen förefaller hålla andan är jag glad över att trädgården är helt obekymrad av virus. Lite bladlöss och annat otyg verkar plötsligt mindre viktigt och inte så mycket att hetsa upp sig över. Oavsett världsläget ser jag fram emot en njutig vår och sommar i trädgården!

 Glada olivträd!

Vitsippor är inget jag har satt i min trädgård... De har också valt att bo mitt i en lavendel.

Nedklippt lavendel set alltid tråkig ut.

Lykkefund ser lagom ut i år. Inte för vild men fyller ut sin bur bra.

Julrosor är alltid kul eftersom de blommar när inte så mycket annat blommar.

Svavelsippan sprider sig väldigt mycket och slår snart ut.

Fler julrosor.

Magnolian har klarat sig bra trots nattfrost. Några blommor är bruna i kanten men de flesta är fina. 

Krukorna väntar på innehåll. Klotrobinian är hårt nedklippt som vanligt.

Här ska alla dahlior planteras tids nog.

I väntan på grönska.

Mycket tid spenderas i uterummet som just nu håller på att få skira gardiner för lite mer myskänsla.

Det var det! Om några veckor är allt grönt och härligt och fortsättning följer.