Jag vet att det inte är JAS ännu men frågan är om växtligheten vet det? Med tanke på hur tidigt allt är så kan man nog lura häcken till att tro att det faktiskt är juli! Avenbokshäcken runt min ö är i alla fall klippt och det är alla andra häckar också. Det blir lite mer ordning och reda i trädgården med klippta häckar. Och jag drar ju lite mot ordning och reda...:)
Går man rakt in möts man av Martin Frobisher som inte verkar ha något emot sin växtplats.
Sängen blev ju en soffa i våras och det är faktiskt lite enklare att sätta sig i en soffa än att lägga sig i en säng. Med tanke på att jag är still ungefär 48 sekunder eller så innan jag kommer på något jag måste göra, så är det lite för mycket jobb med att släpa ut kuddar och madrass.
Lady of Shalott, en austinros som jag gillar mycket. Det är en tät och fin liten rosenbuske med gott om blommor som håller sig i samma höjd utan att någon sticker i väg längre än de andra. Jag har en del austinrosor som jag tycker spretar lite för mycket.
Alchymist. En ros med många nyanser, från gult till rosa på en flytande skala. Lite svartfläckssjuk hos mig men den är förlåten med sin överdådiga blomning.
Den uppmärksamme noterar att fågelbadet/fontänen är borta. I stället finns här nu en kula/sten som jag har "lånat" av mina föräldrar eftersom de ändå inte behövde den.
Det fanns två problem med mitt tidigare arrangemang. Dels blev det för mycket alger som gjorde att det var grönt och fult och omöjligt att göra rent, dels lät det för mycket. Vattnet står precis vid en uteplats och nedanför ett sovrumsfönster och ljudet störde faktiskt. Det var inget stilla porlande utan snarare ett mindre torgfontänsljud. Jag tror att det blir så när vatten landar i vatten om ni hänger med hur jag menar. Det spelade ingen roll om jag hade pumpen på lägsta flöde.
Nu porlar det så där alldeles lagom och jag tycker nog att kulan gör sig på sin plast. Fåglarna sörjer kanske sitt bad men så får det vara.
Det är lite vildvuxet kring mitt vatten eftersom det tydligen har blivit en mötesplats för självbestämmande små busfrön. Den vita blåklockan och fingerborgsblommorna slår sig ner precis var de behagar.
Mot spaljén växer klätterrosen Laguna. Den har varit lite seg i att växa på höjden men jag älskar den ändå. Rätt skrikig färg men det passar där den växer och den doftar underbart.
Apropå höjs finns det rosor som snabbt blir många meter. I äppelträdet närmast kameran har Paul´s Himmalyan Musk tagit över toppen med sina långa lianer och bakom har Valdemar precis börjat blomma på sin båge. Rosorna ska slå ut många fler knoppar men det är alltid en början. En bra början tycker jag.
Ferdinand Prichard är nästan som lördagsgodis! Eller ja, lite choklad behövs nog också men som ett komplement är den toppen!
Äntligen har det slutat blåsa och kvällen är fantastisk med strålande sol och glada studenter glatt tjoande på lite håll. Här i kommunen är det student på en lördag alltid.
