Äppelträdsproblem, spindlar och annat

Frågan är hur man ska göra med dessa gamla äppelträd. Det högra är ett Ingrid Marie och det vänstra ett James Grieve. De har antagligen varit spaljérade för länge sedan. Det blir nästan aldrig några äpplen att ha. Dels för att jag är dålig på att gallra ur dem men också för att de alltid får olika sjukdomar. Det högra har nu försummats helt och har därför typ tusen vattenskott (till sommarkaninens lycka!). Ta bort? Ha kvar? Nya träd? De står längst ner på uppfarten och något vill jag ha som en avgränsning innan trädgården börjar.

Sandlåda och dotterns odlingar skymtar framför... Bakom träden är det en rejäl sluttning ner.

Ser verkligen inte helt friskt ut...

Denna sötnos vände glatt rumpan till kameran...

Spindeln skymtar till höger om oktoberstormhattsknoppen. Ser ut som något har ätit på en del knoppar, de är alldeles svarta. Får se närmare när de slår ut.

Undrar just när min lilla blå minibuddleja har tänkt slå ut. Det står juli-sept på lappen, verkar inte stämma.

Gillar de röda, nya rosenskotten. En fin kontrast till allt det gröna. Här rosen Leonora Christina eller Royal William som den också heter.

Hortensian Twist n Shout kommer med nya knoppar. Blommar både på gamla och nya skott. Tacksamt!

Visst ser det ut som det borde vara en lång rabatt längs med muren? Till höger kommer sedan hörnet med nya rabatten längs med hela nya staketet. Kommande projekt...

HC Andersen har fullt med nya knoppar. Försökte räkna blommorna på en planta, fick ge upp, de är hur många som helst!

Min stackars sammetshortensia fick en tuff start på livet. Den blev helt nedtrampad av en familjemedlem som inte lyckades se den i rabatten i våras, nyplanterad och pinnig. Bara en "pinne" blev kvar. Jag flyttade den till en stor kruka där den har fått stå på tillväxt och nu har den fått flytta till en annan rabatt. Nu skjuter den snällt och jag ser fram emot vackra blommor om några år eller så...

Anisisopen är helt gigantisk. Jag har en slags hatkärlek till den. Den får i alla fall stå kvar. Luktar underbart när man drar handen igenom!

Purpurapeln kommer med nya fina blad. Gillar bladverket!

Jag äter och äter men de tar liksom aldrig slut. Detta är första året vi inte har haft nät på och det verkar inte behövas längre. Det verkar räcka både till oss och fåglarna!